Innan vi ger oss in i tekniken, låt oss titta närmare på vad Debian-projektet är, dess mål, medel och verksamhet.
Debian är en GNU/Linux-distribution. Vi kommer att förklara i detalj vad distributioner är i
Avsnitt 1.5, ”Distributionernas roller”, men för tillfället räcker det med att säga att det är ett komplett operativsystem, inklusive program och system för installation och hantering, baserade på Linux-kärnan och fri programvara (speciellt den från GNU-projektet).
När Ian Murdock 1993 under ledning av under ledning av FSF skapade Debian hade han tydliga mål som han beskrev i Debian-manifestet. Det fria operativsystemet han strävade efter skulle ha två viktiga egenskaper. Först och främst kvalitet: Debian skulle utvecklas med stor omsorg för att vara Linux-kärnan värdig. Den skulle också bli en icke-kommersiell distribution, men tillräckligt trovärdig för att kunna tävla med kommersiella distributioner. De dubbla ambitionerna skulle med hans synsätt endast kunna uppnås genom att, precis som med projekten Linux och GNU, öppna upp Debians utvecklingsprocess. Kontinuerlig skulle produkten då förbättras av granskande från många ögon.
1.1.1. Ett operativsystem för flera plattformar
Debian, remaining true to its initial principles, has had so much success that, today, it has reached a tremendous size. Currently there are 10 hardware architectures officially supported and also other kernels like FreeBSD (although the FreeBSD-based ports are not part of the set of officially supported architectures). Furthermore, with more than 28,000 source packages, the available software can meet almost any need that one could have, whether at home or in the enterprise.
The sheer size of the distribution can be inconvenient: it is really unreasonable to distribute 16 DVD-ROMs to install a complete version on a standard PC… This is why Debian is increasingly considered as a “meta-distribution”, from which one extracts more specific distributions intended for a particular public: Debian Science for scientific use, Debian Edu for education and pedagogical use in an academic environment, Debian Med for medical applications, Debian Jr. for young children, etc. A more complete list of the subprojects can be found in
Avsnitt 1.3.3.1, ”Befintliga Debian-underprojekt”, dedicated to that purpose.
Dessa vyer av Debian är organiserade i ett väldefinierat ramverk, och garanterar därmed problemfri kompatibilitet mellan de olika ”underdistributionerna”. De följer all den generella planen för släpp av nya utgåvor. Då de bygger på samma grunder kan de enkelt utökas, kompletteras och personaliseras med program tillgängliga i Debians programarkiv.
Alla Debian-verktyg verkar i denna riktning: debian-cd
har under lång tid gjort det möjligt att skapa en samling cd-skivor innehållande ett urval av paket; debian-installer
är också en modulär installerare, enkelt anpassningsbar till speciella behov. APT
kommer att installera paket av olika ursprung, men garantera den övergripande samstämmigheten i systemet.
1.1.2. Kvaliteten på fri programvara
Debian follows all of the principles of Free Software, and its new versions are not released until they are ready. Developers do not work upon a set schedule and don't have to rush to meet an arbitrary deadline. People frequently complain of the long time between Debian's stable releases, but this caution ensures that Debian's legendary reliability is met: long months of testing are indeed necessary for the full distribution to receive the “stable” label.
Debian will not compromise on quality: all known critical bugs on key packages are resolved in any new version, even if this requires the initially forecast release date to be pushed back. Optional packages whose critical bugs are not fixed, and thus do not meet the quality requirements, are simply dropped from the stable release.
1.1.3. Rättslig ram: En icke-vinstdrivande organisation
Juridiskt sett är Debian ett projekt hanterat av en amerikansk icke-vinstdrivande frivilligorganisation. Projektet har omkring tusen Debian-utvecklare, men långt många fler bidragsgivare (översättare, felrapportörer, grafiker, tillfälliga utvecklare och så vidare).
To carry its mission to fruition, Debian has a large infrastructure, with many servers connected across the Internet, offered and hosted by many sponsors.